jag har nog alltid varit någon slags bloggare.. mest för mig själv eftersom jag älskar att skriva.
men jag fick mig en tankeställare,, mesta dels efter att min käre anti-vän emilia påminde mig om att man på något sätt ger ut sig själv när man skriver blogg, man ger andra människor chans att "lära känna" än, människor man kanske inte ens har en anning om läser vad man skriver. vi alla är nog på ett eller annat sätt snokare, om man kan kalla det så. varför bryr vi oss så mycket? vad är det som är så intressant? det frågor jag mig ibland. en annan anledning var nog att jag själv hatar att man ibland vet hur ens bästa vänner mår pågrund av att man läst deras blogg. ska det behöva vara så? man kan ifs se det från flera perspektiv. det är ett bra sätt att hålla varandra uppdaterade, det är det.. men på vilken grad? ändå sitter jag här och skriver. jag har tänkt varje dag i en vecka nu när jag varit hemma och varit sjuk att jag vill skriva blogg. jag har haft så mycket att säga.... så när sara sa att hon saknade min blogg fick jag iaf en anledning till att skriva för någon. hennes förslag var ifs att jag borde skaffa mig ett lösenord på bloggen men då skulle jag nästan förstöra bloggens värld, skulle jag inte? jag skulle iaf bli skitförbanad om jag skulle läsa någons blogg och insåg att den hade skaffat lösenord på den. skriv i ett word-dokument istället och mejla dom som du tror bryr sig..
jag antar att det trotsallt bara är ett nytt sätt att hålla oss sjävla sysselsatta.
ps. och jag känner mig jävligt töntig. ds.